Idrott- Ergonomi del 1

Moa Frändestam år 8

Ergonomi betyder kortfattat balansen mellan människan, arbetet och miljön. Ordet ergonomi kommer från de latinska orden Ergo och Nomos som betyder arbete och lag. Detta begrepp innefattar olika delar av arbetsmiljö och arbetsställning så som hur man sitter, står, ligger, jobbar på datorn, osv. för att inte belasta kroppen. I dagens arbeten sitter man ofta framför datorn flera timmer varje dag vilket är en av anledningarna till att belastningsskador är mycket vanligare nu för tiden. För att göra det så bekvämt och oskadligt i arbetet som möjligt är det också viktigt att den tekniska miljön så som ljudnivå, ljusstyrka och temperatur, skyddskläder, uppehåll och arbetstider är anpassade efter våra behov. Allt detta ingår i ergonomi.

Jag praoar på tidningsredaktionen Aftonbladet söndag. Där får jag prova på hur det är att vara anställd på en tidning som journalist, fotograf och redigerare. Mina arbetsuppgifter varierar stort från dag till dag vilket jag vet är bra för att förebygga stress, belastningsskador och andra skador och för att hålla uppe humöret. Något som jag har gjort mycket är att vara med och välja ut artiklar att fota till tidningen, ofta underkläder och bikinis. Då har jag lyft en del kläder, suttit mycket ner för att välja ut dem och stått upp när de fotas. Utöver detta har jag också suttit en del framför datorn och hjälpt till att redigera texter, vart ute och följt med fotografer och gjort lite pappersarbete för att returnera kläder till olika butiker. Som sagt var är mina arbetsuppgifter mycket varierade vilket får mig på bra humör och gör det hela roligare. Jag jobbar oftast från nio på morgonen till fyra-halv fem på eftermiddagen.

När jag arbetar märker jag att jag byter position väldigt ofta. Det är ett bra sätt för kroppen att inte belasta en och samma del i kroppen som kan leda till belastningsskador. När jag, som nu, sitter en längre tid vid datorn är det viktigt att ha bra hållning och inte böja sig framåt. Om man böjer sig framåt belastas ryggdiskarna. Man ska helst sitta rak i ryggen, ha nedre delen av armarna vilandes mot bordet och ha datorn ca 50-70cm från dig.

Stolarna på redaktionen är bekväma med anpassningsbart arm- och ryggstöd. Däremot borde stolarna, för att vara perfekta, ha mer stöd i svanken för att minska belastningen ytterligare. Höjden på stolen går även den att reglera vilket gör att benen kan ligga i olika positioner. Hela låren har stöd men det finns ett 10cm stort utrymme mellan sitsen och knävecket. Detta är mycket bra då det finns mycket nerver och blodkärl  på denna yta och om dessa kläms åt kan nedre delen av benen och fötterna svullna. Borden är dessvärre inte reglerbara. Bord som går att ändra höjd på gör det lättare att variera ställning och undvika skador.

Bild källa: http://delamagente.wordpress.com/tag/evolution/

Idag är arbetstempot den allra största anledningen till stressigheten på jobbet i Sverige. Men som jag har uppfattat det under de få dagarna jag har vart här har stress inte så stor inverkan som jag hade trott. Såklart blir det stressigt ibland när tidningen precis ska gå ut i press, men jag tror inte att någon redaktion är helt stressfria eftersom att det är just en redaktion. Redaktioner har ju en mer strikt deadline att följa än många andra företag.

På måndagarna är det som mest stressigt och de anställda får göra flera saker samtidigt, men inte annars. Oftast håller sig var och en till sitt eget, om än hjälper varandra. På den här redaktionen tar alla raster lite då och nu när de går för att äta frukt som ligger i en stor korg. Det här är oerhört viktigt både enligt faktatexter och enligt mina tidigare erfarenheter. Jag vet hur svårt det är att koncentrera sig när man har suttit och jobbat konstant, så raster är obligatoriska om man vill göra sitt bästa ifrån sig. Hjärnan kan inte koncentrera sig mer än 20 minuter innan den behöver ta en paus.

Även om detta är ett väldigt ofarligt jobb finns ändå nackdelar. Ett riskmoment i den här arbetsmiljön är att man lätt blir stillasittande. Detta ökar risken för belastningsskador, man kan gå upp i vikt vilket gör det lättare att få sjukdomar och gör att hjärnan fungerar sämre om du får en försämrad kondition. Andra riskmoment är att man väldigt sällan går utanför byggnaden. Man sitter inne hela tiden med undantag för om man ska ut och fota till ett reportage.  Utan frisk luft minskar hjärnans kapacitet och försvårar arbetet som den utsätts för varje dag.  För att ändra på det stillasittande arbetet kan cheferna informera de arbetande om situationen och säga att de ska försöka ta sig ut en gång per dag för att de ska jobba bättre. Jag tror att man måste göra personalen medvetna för att det ska ske någon ändring.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Liv-och-halsa/Ma-bra-i-vardagen/Ergonomi/?ar=True

Ergonomi del 2-Den tekniska arbetsmiljön

Ljuset
Ljus är en väldigt viktig del om du vill arbeta så bra som möjligt. Om du sitter och tittar på en dator, som de flesta gör mycket på arbetsplatsen, måste datorn lysa i ett lagom ljus. Om ljuset är alldeles för starkt kan det i längden ge skador på synen. Det är även viktigt att inte sitta och kisa för att se bättre på datorn för att man blir bländad av andra ljus runt omkring. För att undvika att bli bländad och störd av reflexer och ljuskällor kan du köpa en bildskärmskeps från närmaste välsorterade datorbutik. Datorskärmar fanns på alla datorer på redaktionen och gör att skärmens ljus blir tydligare i konstrast mot det mörka. Ljuset i taket var bekvämt att arbeta till men det hade varit bra om man hade kunnat dimra dem eftersom alla vill ha olika sorters ljus.

Det jag gillade mest med ljuset på arbetsplatsen var att solljuset lyste upp rummen. Varje del av väggen var täckt av stora fönster som gjorde att man hela tiden fick dagsljus. Dagsljuset gör en piggare och jag personligt blir mycket gladare och piggare av det än av glödlampor inomhus. Men solens UV-strålar påverkar också vår hud så att den producerar mer D-vitamin. Vitaminen hjälper oss att lättare ta upp kalcium och upprätthåller vårt friska skelett. Med ett starkt och friskt skelett har vi en mycket större chans att undvika bl.a belastningsskador, rygg och knä problem och ont i nacken. Alltså gör solen oss mycket gott om vi vill hålla oss friska och klara oss bra på jobbet. För att ha stora fönster måste det finnas persienner så att ljuset blir lagom starkt och så att det inte reflekteras i skärmen.

Ljudet
Efter många år i skolan vet jag hur mycket ljudet gör för ens koncentration och hur mycket man får gjort på dagarna. Om klassen sitter i ett kalt klassrum utan mycket möbler och gardiner ekar ljudet mellan väggarna och det blir näst intill omöjligt att arbeta. Där jag jobbade pratade alla med varandra oavbrutet men skärmarna som stod mellan skrivbordet och gardinerna dämpade ljudet så att det blev behagligt. Inget annat hördes så som fläktar, städare, ventilationssystem osv. Uppskattningsvis låg ljudnivån på ca 40 dB. dB är enheten för ljud, alltså enheten att mäta ljudstyrka i. Icke önskvärt ljud brukar sammanfattas som buller. Buller är ett relativt subjektivt begrepp och betyder i stort sätt icke önskvärt ljud. Icke önskvärda ljud kan variera från person till person, för någon kan ljudet låta som behagligt medan någon tycker att det är hemskt. Du bör däremot inte vistas i buller någon längre stund då det kan ge varaktiga hörselskador.

Arbetsställningar
Arbetsställningrna på min prao-plats varierar såklart beroende på vad du gör. Om du är fotograf står du mycket upp vilket är bra, du sitter väldigt lite, rör på dig och är utomhus. Men du måste också bära, dra och skjuta den väldigt tunga utrustningen så som blixtar, kameror, sladdar, ställningar mm vilket utsätter ryggen för enorma påfrestningar. För att inte påfresta kroppen för mycket finns det speciella sätt att förflytta saker på. När man lyfter tunga saker går det som bäst om man är två. Du ska inte böja på ryggen för att komma ner till lådan utan böja på knäna och höften. Stå också med hela foten på marken så att du inte balanserar och använder kroppen för att hålla balans och lyft lådan med raka armar. När du skjuter eller drar är det viktigt att ha armar och rygg raka och luta dig mot saken du ska flytta så att din kroppsvikt hjälper till att förflytta den.

Som journalist skriver och redigerar du mycket. Det gör du självklart på datorn i sittande ställning. Det är lätt att tro att kroppen är avslappnad och att den inte belastas när man sitter, men sådant är inte fallet. Skuldror, nacke, rygg, lår, knä och leder belastas väldigt mycket om du inte sitter på rätt sätt, bl.a. tar pauser, sträcker på dig och byter ställning.  Detta kan du läsa mer om i Ergonomi del 1 ovanför.

Inomhusklimat
Precis som alla de andra delarna ljud, ljus och arbetsställningar måste temperaturen vara relativt lagom för att arbete ska bli gjort effektivt. Koncentrationen är svår att nå om man svettas eller fryser då tankarna hela tiden dras till det. I byggnaden för Aftonbladet var temperaturen 21 grader vilket var bekvämt. 20 grader är den rekommenderade temperaturen om du ska utföra arbete som är psykiskt ansträngande medan den borde vara strax under 20 grader vid fysiskt arbete.  Men ibland när de anställda vill ta paus vill de kunna ställa sig utanför huset för att få frisk luft. För att göra det behövde man gå många trappor ner och det tog mycket tid som man skulle kunnat ägna åt annat. Som lösning på problemet föreslår jag att man byter ut ett par fönster så att de går att öppna vilket skulle göra att fler arbetare skulle ta frisk luft, utan att det skulle ta mycket tid. Mer frisk luft skulle även göra dem piggare och få dem att arbeta mer effektivt.

Arbetstyngd
Jämfört med de flesta arbeten idag är jobbet på arbetsplatsen inte så ansträngande varken fysiskt eller psykiskt. Det konstanta sittandet som genomsyrar alla sorters jobb på arbetsplatsen och förflyttningarna av kamerautrustning är de enda nackdelarna jag ser med arbetstyngden.  

Källor: http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/ergonomi.html

http://www.svensktkosttillskott.se/produkter/vitamin_d?gclid=CIi0xo3P864CFYZZmAodCWB_Iw

http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/ergonomi.html

http://www2.spsm.se/orebro/horselboken/fakta/buller.pdf

http://www2.spsm.se/orebro/horselboken/fakta/fb31.htm